När började Sverige digitaliseras? Och vilka blev följderna? Kretslopp av data handlar om det historiska ögonblick då datorn lämnade laboratoriet. Från att ha varit en angelägenhet för ingenjörer och matematiker, kom ”data” under det svenska 1970-talet att bli ett fenomen som kunde dyka upp i alla möjliga sammanhang – och som också gjorde det. Statstjänstemän… Läs mer
Allt sedan filmmediets tidiga år under början av 1900-talet har rörliga bilder använts för olika instrumentella syften av företag, myndigheter och organisationer. Länge var det här en i det närmaste outforskad del av filmhistorien, men på senare år har allt fler forskare börjat intressera sig för det som brukar kallas beställningsfilm. I avhandlingen Film i… Läs mer
Idag digitaliserar arkiv, bibliotek och museer sina samlingar– men vad gjorde de tidigare? Att kulturarvet har en mediehistoria uppmärksammas inte så ofta. Boken handlar om hur en rad svenska och internationella museer, bibliotek och enstaka arkiv använde medier under en mycket lång tidsperiod – från cirka 1750 till 1950 – för att både dokumentera och… Läs mer
Postorder ses oftast som ett sätt att handla varor på distans. Men det är också ett medium som förbinder människor över avstånd. För det tidiga 1900-talets svenska landsbygdsbefolkning var postorder lika mycket ett sätt att komma i kontakt med en större värld som ett sätt att göra inköp. Människor svarade på varuannonser, läste postorderkataloger, var… Läs mer
Sedan början av 1900-talet har lyssnande till musik i allt större utsträckning skett genom användning av ljudreproduktionsmedier, medier som förmår återge inspelade ljud på annan tid och plats än de ursprungliga. När ett ljud kan reproduceras kan det också jämföras med ett original, och från slutet av 1920-talet fram till idag har hög kvalitet hos… Läs mer
Idag upplever många att medier genomsyrar allt fler delar av vardag och samhälle. Men vår samtid delar denna erfarenhet med människor som levt under tidigare perioder. För att hitta en tid då medier inte satte sin prägel på liv och samhälle måste vi gå mycket långt tillbaka i historien. Mediehistoriska perspektiv kan anläggas på de… Läs mer
Musiken har genomgått en medialisering utan like de senaste hundra åren. Elektrifiering och digitalisering av musikmedierna har inneburit att musik kan höras så gott som överallt och när som helst. Vid sidan av medialisering introducerar forskningsantologin Musikens medialisering och musikalisering av medier och vardagsliv i Sverige begreppet musikalisering. Medan medialisering handlar om mediernas långsiktiga påverkan… Läs mer
Propaganda, upplysning, pr och information. Detta är några exempel på efterkrigstidens mångfacetterade kommunikationsbegrepp. Under perioden från andra världskrigets slut till 1980-talet var Sverige en framväxande välfärdsstat, och mediernas möjligheter att fostra, påverka och utbilda diskuterades regelbundet. Men i vilka sammanhang användes dessa begrepp och hur omsattes de i praktiken? I Efterkrigstidens samhällkontakter presenteras tio mediehistoriska… Läs mer
Harry Schein är en person som har fascinerat den svenska offentligheten i decennier. Han var inte bara en omsusad celebritet utan också en av den moderna svenska mediehistoriens mest inflytelserika personer. Hans insats i inrättandet av Svenska Filminstitutet 1963 är väldokumenterad och omskriven, men han hade också en rad andra viktiga uppdrag inom filmbransch, press… Läs mer
Modeller är vanliga både på museer och inom universitet. På ett museum är en modell ofta en förminskad version av ett objekt, och inom vetenskapen representerar en modell en uppsättning entiteter med vissa egenskaper. Modeller skapar översikt; de balanserar mellan enkelhet och komplexitet där avvägningar mellan förklarande och förutsägande modeller är av vikt. I den… Läs mer
