In the new book, Information Flows across the Baltic Sea: Towards a Computational Approach to Media History, Finnish and Swedish historians focus on shared Swedish-language newspaper texts and formats, exploring the mechanisms through which news, announcements, literary texts, advertisements and other contents were copied and reprinted across the Swedish-language press in Sweden, Finland and Swedish America. Today shared media content and virality represent significant phenomena, but they are not as unique to our current society as commonly assumed. More than a century before the internet, information circulated within a network of newspapers that borrowed texts from both nearby and distant sources. From the late eighteenth century to the early twentieth century, newspapers gradually gained greater significance as a technological medium. However, a fundamental yet often overlooked characteristic of these newspapers was their cut-and-paste nature, which facilitated the widespread dissemination of text items in time and space. Employing a computer-assisted methodology to identify chains of text reuse in over 7.5 million newspaper pages derived from 1629 distinct newspaper titles, Information Flows across the Baltic Sea introduces a comprehensive database of reused texts. It examines the types of content that traversed transnationally and those that remained local. By combining a digitally enhanced bird’s-eye view with meticulous close readings, the book widens our understanding of the cultural relations across the Baltic Sea.

År 1944 premiärvisades filmen Rännstensungar. Kritikerna jublade över att det äntligen kom en svensk film med barnen i centrum. Drygt sextio år senare presenterades filmen Förortsungar, där förlagans klasskonflikt förvandlats till en etniskt kodad konflikt. I boken Blågula barn i bild undersöks dessa sextio år av svensk barnfilmshistoria. Barnfilmen befinner sig ständigt i en dialog om Sverige och det svenska, om sin tids frågor och farhågor kring nationen och folket. Barnfilmen formas av och förstärker föreställningar om Sverige, svenskarna och svenskhet. Den ger uttryck för och formar samtidigt svensk nationalism och svenskarnas självbild. Den svenska nationalismen har förändrats från 1940-talet fram till idag, men barnfilmens förhållande till denna föreställningsvärld har varit ett förvånansvärt intakt mönster. I Blågula barn i bild skildras denna utveckling över decennierna, samtidigt som boken fördjupar förståelsen av ett antal centrala verk i den svenska barnfilmshistorien.

Boken är skriven av Anders Åberg, lärare och forskare i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: 

Kodex: Boken i medeltidens Sverige är en handbok byggd på den senaste forskningen och handlar om boken som objekt och som kulturprodukt i en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären. De tjugo specialskrivna texterna rör sig från bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. Boken har tillkommit vid Avdelningen för bokhistoria, Lunds universitet. Författarna är ledande medeltidsforskare från en rad olika verksamhetsfält.

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: 

Desks are central nodes in our modern society. Office employees spend many of their working hours behind desks. School children doing homework sit at them, as do authors writing fiction. Countries are governed and corporations are controlled by people behind desks. Those of us working from the couch do not escape them, since they are remediated in the graphical user interface on our computers. Most research is the product of desk work, but little scholarly attention has been paid to the desks themselves.

This book presents new perspectives on changing ideals and practices surrounding desks and desk work in offices, homes, and in popular culture. The authors represent a broad range of interests and disciplines: business administration, cultural studies, library and information science, literary studies, media and communication studies, media history, and social work. They have all been encouraged to ask new questions about familiar contexts and topics: What is the role of the desk in the daily lives of social workers? What difference does it make that most traders on the financial markets have moved from trading floors to desks where movements and transactions are visible on screens? Why are so many talk show hosts sitting behind desks? And what happens when the desks are left for other arrangements?

The book is edited by Johan Jarlbrink, Umeå University and Charlie Järpvall, Linnaeus University. The book is CC-licensed and can freely be downloaded:

From the Renaissance and onwards, the medal has been an important element of European art and visual culture. It was appreciated for its symbolic and material value. However, much of its signifificance lies in the fact that it affects multiple senses and not sight alone. The recipients can touch and hold it, wear it, trace the engraved portrait with their fingers, or place it in a cabinet drawer. How people engaged with medals and which significance this medium gained and lost unearths how early modern art and visual media were used over time. From the 16th to the 18th century, the medal changes shapes and meanings, inspires and assumes tendencies from other visual expressions, and one can trace European culture and politics through it.

This book gives broad insights into the development of the functions and practices associated with medals, offering new perspectives within a Northern European context. Drawing from visual as well as archival sources, combined with a long-term perspective analysis, the thesis presents a comprehensive case study on the phenomenon of medal art.

Ylva Haidenthaller is an art historian based in Uppsala and Vienna. She is a researcher and lecturer at the Department of Art History and Visual Studies at Lund University. The Medal in Early Modern Sweden is her doctoral dissertation.

The book is CC-licensed and can freely be downloaded:

Under snart hundra år har radiomediet varit närvarande i människors vardag i Sverige. I det avseendet är radio att betrakta som en självklar företeelse i samhället. Men hur går det till när detta medium tar plats hos den enskilda individen? Vad är radio för något som upplevt fenomen betraktat? I boken skildras komplexiteten hos detta tillsynes själv­klara vardagsfenomen med utgångspunkt i omkring tvåhundra personers förmedlade erfarenheter. Radio, som många kanske främst associerar med ljud, fram­träder här genom en mängd aspekter. Radioljuden blir närvarande på särskilda sätt genom olika typer av appa­ratur och genom mediets tidsliga strukturer. Dagens radiobruk som utgår från mobiltelefoner och poddar såväl som transistorapparater och linjära sändningar undersöks i relation till hur radio har existerat under andra perioder i deltagarnas liv. Tillsammans bildar dessa erfarenheter en biografiskt formad historia om ett fenomen som är unikt för varje individ och samtidigt delat av miljoner.

Elin Franzén är etnolog vid Stockholms universitet. Radio: Vardagsliv tillsammans med ett massmedium är hennes doktorsavhandling. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: