År 1944 premiärvisades filmen Rännstensungar. Kritikerna jublade över att det äntligen kom en svensk film med barnen i centrum. Drygt sextio år senare presenterades filmen Förortsungar, där förlagans klasskonflikt förvandlats till en etniskt kodad konflikt. I boken Blågula barn i bild undersöks dessa sextio år av svensk barnfilmshistoria. Barnfilmen befinner sig ständigt i en dialog om Sverige och det svenska, om sin tids frågor och farhågor kring nationen och folket. Barnfilmen formas av och förstärker föreställningar om Sverige, svenskarna och svenskhet. Den ger uttryck för och formar samtidigt svensk nationalism och svenskarnas självbild. Den svenska nationalismen har förändrats från 1940-talet fram till idag, men barnfilmens förhållande till denna föreställningsvärld har varit ett förvånansvärt intakt mönster. I Blågula barn i bild skildras denna utveckling över decennierna, samtidigt som boken fördjupar förståelsen av ett antal centrala verk i den svenska barnfilmshistorien.

Boken är skriven av Anders Åberg, lärare och forskare i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: 

Kodex: Boken i medeltidens Sverige är en handbok byggd på den senaste forskningen och handlar om boken som objekt och som kulturprodukt i en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären. De tjugo specialskrivna texterna rör sig från bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. Boken har tillkommit vid Avdelningen för bokhistoria, Lunds universitet. Författarna är ledande medeltidsforskare från en rad olika verksamhetsfält.

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: 

Desks are central nodes in our modern society. Office employees spend many of their working hours behind desks. School children doing homework sit at them, as do authors writing fiction. Countries are governed and corporations are controlled by people behind desks. Those of us working from the couch do not escape them, since they are remediated in the graphical user interface on our computers. Most research is the product of desk work, but little scholarly attention has been paid to the desks themselves.

This book presents new perspectives on changing ideals and practices surrounding desks and desk work in offices, homes, and in popular culture. The authors represent a broad range of interests and disciplines: business administration, cultural studies, library and information science, literary studies, media and communication studies, media history, and social work. They have all been encouraged to ask new questions about familiar contexts and topics: What is the role of the desk in the daily lives of social workers? What difference does it make that most traders on the financial markets have moved from trading floors to desks where movements and transactions are visible on screens? Why are so many talk show hosts sitting behind desks? And what happens when the desks are left for other arrangements?

The book is edited by Johan Jarlbrink, Umeå University and Charlie Järpvall, Linnaeus University. The book is CC-licensed and can freely be downloaded:

From the Renaissance and onwards, the medal has been an important element of European art and visual culture. It was appreciated for its symbolic and material value. However, much of its signifificance lies in the fact that it affects multiple senses and not sight alone. The recipients can touch and hold it, wear it, trace the engraved portrait with their fingers, or place it in a cabinet drawer. How people engaged with medals and which significance this medium gained and lost unearths how early modern art and visual media were used over time. From the 16th to the 18th century, the medal changes shapes and meanings, inspires and assumes tendencies from other visual expressions, and one can trace European culture and politics through it.

This book gives broad insights into the development of the functions and practices associated with medals, offering new perspectives within a Northern European context. Drawing from visual as well as archival sources, combined with a long-term perspective analysis, the thesis presents a comprehensive case study on the phenomenon of medal art.

Ylva Haidenthaller is an art historian based in Uppsala and Vienna. She is a researcher and lecturer at the Department of Art History and Visual Studies at Lund University. The Medal in Early Modern Sweden is her doctoral dissertation.

The book is CC-licensed and can freely be downloaded:

Under snart hundra år har radiomediet varit närvarande i människors vardag i Sverige. I det avseendet är radio att betrakta som en självklar företeelse i samhället. Men hur går det till när detta medium tar plats hos den enskilda individen? Vad är radio för något som upplevt fenomen betraktat? I boken skildras komplexiteten hos detta tillsynes själv­klara vardagsfenomen med utgångspunkt i omkring tvåhundra personers förmedlade erfarenheter. Radio, som många kanske främst associerar med ljud, fram­träder här genom en mängd aspekter. Radioljuden blir närvarande på särskilda sätt genom olika typer av appa­ratur och genom mediets tidsliga strukturer. Dagens radiobruk som utgår från mobiltelefoner och poddar såväl som transistorapparater och linjära sändningar undersöks i relation till hur radio har existerat under andra perioder i deltagarnas liv. Tillsammans bildar dessa erfarenheter en biografiskt formad historia om ett fenomen som är unikt för varje individ och samtidigt delat av miljoner.

Elin Franzén är etnolog vid Stockholms universitet. Radio: Vardagsliv tillsammans med ett massmedium är hennes doktorsavhandling. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

När började Sverige digitaliseras? Och vilka blev följderna? Kretslopp av data handlar om det historiska ögonblick då datorn lämnade laboratoriet. Från att ha varit en angelägenhet för ingenjörer och matematiker, kom ”data” under det svenska 1970-talet att bli ett fenomen som kunde dyka upp i alla möjliga sammanhang – och som också gjorde det. Statstjänstemän upphörde att skriva för att i stället mata in data, forskare övergick från att studera naturens förlopp till att bygga datamodeller av detsamma, medborgare krävde tillgång till sina data med hjälp av kuponger de klippte ur tidningarna. Data fanns överallt och de tycktes rymma både löfte och hot. Vid denna tid framträdde en rad till synes självklara fenomen – individens integritet, den skyddsvärda miljön, kretsloppstänkandet – som produkter av den tidiga digitaliseringen. Att så kunde bli fallet hänger samman med förändringar av ett antal grundläggande kulturtekniker. Genom att studera företeelser som modellering, länkning och återanvändning, visar Kretslopp av data hur dessa tekniker kom att bli avgörande för samhällets förståelse av såväl miljö som befolkning – boken är i så måtto en studie av vår datadrivna världs förhistoria. 

Johan Fredrikzon är idéhistoriker verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Kretslopp av data är hans doktorsavhandling. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Allt sedan filmmediets tidiga år under början av 1900-talet har rörliga bilder använts för olika instrumentella syften av företag, myndigheter och organisationer. Länge var det här en i det närmaste outforskad del av filmhistorien, men på senare år har allt fler forskare börjat intressera sig för det som brukar kallas beställningsfilm. I avhandlingen Film i stadens tjänst: Göteborg 1938–2015 står en specifik form av beställningsfilm i fokus: filmer om Göteborg producerade på beställning av kommunen. I studien analyseras dessa kommunala stadsfilmer som en del av kommunens arbete med propaganda, reklam och information och genom dess långa tidsperspektiv ger avhandlingen en historisk bakgrund till våra dagars stadsmarknadsföring. Ett femtontal filmer kartläggs och analyseras ingående: från Staden vid Göta älv (1938), som framför allt visades som förfilm på biograf, till Hållbar stad öppen för världen (2015), som spreds via kommunens digitala kanaler. Filmerna analyseras i relation till stadens sociala och politiska förändringsprocesser och den svenska välfärdsstatens omvandlingar under den studerade perioden. Med utgångspunkt i arkivmaterial som sällan nyttjats inom filmhistorisk forskning lyfter studien fram en lång rad tidigare okända aspekter av den svenska filmhistorien och beställningsfilms-kulturen. Den ger också ny kunskap om offentligt mediebruk i en lokalt förankrad kontext och visar hur filmmediet använts av kommunen för att påverka olika målgrupper inom och utom staden, samt de föränderliga sätt på vilka bilden av Göteborg och stadens invånare konstruerats.

Erik Florin Persson är filmvetare och verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Film i stadens tjänst: Göteborg 1938–2015 är hans doktorsavhandling. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: