Vilken roll har medial uppmärksamhet spelat för den medicinska forskningen, för sjukvården eller för de många medicinska kontroverser som präglat det sena 1900-talet? Hur har mediebilden av patienten, läkaren och den medicinska verksamheten förändrats över tid? Och vad har det inneburit för journalistiken, vården och vår syn på hälsa, sjukdom och liv? I boken Medicinen i offentligheten behandlas mediernas och medicinens ömsesidiga påverkan på varandra i efterkrigstidens Sverige. Från tv-sända hjärtoperationer och förlossningar på 1950- och 1960-talen till 2000-talets hälsobilagor och mindfulnessboom har medicinen och journalistiken kommit varandra in på livet. I sju kapitel undersöks denna relation, dess förutsättningar, förändring, uttryck och konsekvenser. De medverkande forskarna visar hur medicinjournalistiken – såväl den som produceras av specialiserade medicinjournalister som den som blir till närhelst medier skildrar medicinska och vårdrelaterade ämnen – förhåller sig till de medicinska och mediehistoriska kontexter i vilka den uppträder. Genom analyser av hur bland annat omyndigförklaring, amalgamförgiftning och forskning om cancer och barns psykiska hälsa har medierats, ger boken nya perspektiv på vad som händer när medicinen möter offentligheten.

Boken Audiovisuella arkiv: en svensk mediehistoria 1930–1990 har av Svensk bokkonst utsetts som en av årets vinnare för stiligaste bok 2024. Boken är – som de flesta av böckerna i serien Mediehistoriskt arkiv – formgiven av Johan Laserna (och skriven av Pelle Snickars). “Imposant, tung arkivlunta med ett aktomslag och inklädd rygg som graciöst lätt faller ut när boken öppnas och närstuderas, likt vid en forskares arbetsbord; en påtaglig boklighet i eran av digitalitet och ljudböcker” – så lyder motiveringen. Mer information finns på Svensk bokkonst. 

I boken Teknoekologi: litteratur, medier, miljö analyseras de sätt som teknologi flätats samman med miljö och livsvärldar för människor och andra varelser. Vilka effekter har till exempel en omfattande ”cybernetisering” – idag accentuerad av akronymen AI – haft på tänkande, skrivande, läsande? I boken diskuteras sådana och andra frågor via begreppet teknoekologi – genom en serie läsningar av modern litteratur, från postapokalyptiska romaner till ljudpoesi och digitala verk. Boken är skriven av Jesper Olsson, som forskar och skriver om litteratur, konst och mediehistoria, och är verksam som professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

https://mediehistorisktarkiv.se/wp-content/uploads/2025/09/olsson_2025.pdf

I boken Att avlyssna folkviljan: Gallupundersökningen som ett nytt medium mellan press, politik, reklam och vetenskap 1941–1955 handlar det just om Gallupundersökningen – och hur denna nya teknologi för att undersöka samhället gjorde sitt intåg i Sverige under 1900­-talets mitt. Det är en mediehistoria om hur en rikstäckande infrastruktur av hålkort, frågeformulär och intervjuare transformerade svenskarnas åsikter och vanor till procentsatser och åskådliga diagram. Boken är skriven av Eskil Vesterlund, mediehistoriker verksam vid Lunds universitet. Att avlyssna folkviljan är hans doktorsavhandling.

https://mediehistorisktarkiv.se/wp-content/uploads/2025/09/vesterlund_2025.pdf

Pelle Snickars – professor i digitala kulturer vid Lunds universitet – har skrivit en ny bok med titeln, Audiovisuella arkiv: en svensk mediehistoria 1930–1990. Den handlar om hur audiovisuella medier kom att bevaras i Sverige under en sextioårsperiod med fokus på en rad olika modaliteter: film, ljud, eter. Det rör sig om en institutionshistorik med mediala förtecken där fokus ligger på de Filmhistoriska Samlingarna på Tekniska museet och Svenska Filminstitutet, Nationalfonoteket på Kungliga biblioteket, liksom Sveriges Radios många mediearkiv: Grammofonarkivet, Inspelningsarkivet, TV-arkivet. Medieformerna rörde sig inte sällan mellan dessa arkiv, ibland även inom de olika institutionerna. Arkiven samarbetade, men motarbetade varandra lika ofta; understundom gjorde de närmast förbittrat motstånd mot nya sätt att bevara det audiovisuella kulturarvet.

Boken kan fritt laddas ned här:

Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket handlar om hur den svenska skönlitteraturen omformades då rörliga bilder gjorde sitt intåg i vardagen. Under 1930-talet kom filmen att bli det medium alla talade om och som ingen undkom. Det visades film i moderna biografpalats men också i skolor, på arbetsplatser, i det militära, på gatorna och i hemmen. Filmstjärnor bevakades i filmtidskrifter, författare gjorde experimentfilmer, reklamfilmer saluförde produkter och privatpersoner lockades att dokumentera sina liv med smalfilms­kameror. Denna filmens allestädesnärvaro – i studien begreppsliggjord som ett filmnätverk – ledde befolkningen mot ett nytt sätt att se, till gagn för den accelererande konsumtionskulturen såväl som den begynnande välfärds­staten. I litteraturvetaren Johan Klingborgs avhandling analyseras böcker av bland andra Karin Boye, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist. Där träder en omärklig reglering av seendet fram som ett villkor för varseblivningens­ litterära gestaltning. I förlängningen undersöks litteraturens förändrade ställning under trycket från de rörliga bilderna, en fråga med direkt bäring på skriftens och läsningens förutsättningar i den digitala tidsåldern. 

Johan Klingborg är litteraturvetare och kritiker. Verkar film är hans doktorsavhandling. Boken kan fritt laddas ned här: