From the Renaissance and onwards, the medal has been an important element of European art and visual culture. It was appreciated for its symbolic and material value. However, much of its signifificance lies in the fact that it affects multiple senses and not sight alone. The recipients can touch and hold it, wear it, trace the engraved portrait with their fingers, or place it in a cabinet drawer. How people engaged with medals and which significance this medium gained and lost unearths how early modern art and visual media were used over time. From the 16th to the 18th century, the medal changes shapes and meanings, inspires and assumes tendencies from other visual expressions, and one can trace European culture and politics through it.

This book gives broad insights into the development of the functions and practices associated with medals, offering new perspectives within a Northern European context. Drawing from visual as well as archival sources, combined with a long-term perspective analysis, the thesis presents a comprehensive case study on the phenomenon of medal art.

Ylva Haidenthaller is an art historian based in Uppsala and Vienna. She is a researcher and lecturer at the Department of Art History and Visual Studies at Lund University. The Medal in Early Modern Sweden is her doctoral dissertation.

The book is CC-licensed and can freely be downloaded:

Under snart hundra år har radiomediet varit närvarande i människors vardag i Sverige. I det avseendet är radio att betrakta som en självklar företeelse i samhället. Men hur går det till när detta medium tar plats hos den enskilda individen? Vad är radio för något som upplevt fenomen betraktat? I boken skildras komplexiteten hos detta tillsynes själv­klara vardagsfenomen med utgångspunkt i omkring tvåhundra personers förmedlade erfarenheter. Radio, som många kanske främst associerar med ljud, fram­träder här genom en mängd aspekter. Radioljuden blir närvarande på särskilda sätt genom olika typer av appa­ratur och genom mediets tidsliga strukturer. Dagens radiobruk som utgår från mobiltelefoner och poddar såväl som transistorapparater och linjära sändningar undersöks i relation till hur radio har existerat under andra perioder i deltagarnas liv. Tillsammans bildar dessa erfarenheter en biografiskt formad historia om ett fenomen som är unikt för varje individ och samtidigt delat av miljoner.

Elin Franzén är etnolog vid Stockholms universitet. Radio: Vardagsliv tillsammans med ett massmedium är hennes doktorsavhandling. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

När började Sverige digitaliseras? Och vilka blev följderna? Kretslopp av data handlar om det historiska ögonblick då datorn lämnade laboratoriet. Från att ha varit en angelägenhet för ingenjörer och matematiker, kom ”data” under det svenska 1970-talet att bli ett fenomen som kunde dyka upp i alla möjliga sammanhang – och som också gjorde det. Statstjänstemän upphörde att skriva för att i stället mata in data, forskare övergick från att studera naturens förlopp till att bygga datamodeller av detsamma, medborgare krävde tillgång till sina data med hjälp av kuponger de klippte ur tidningarna. Data fanns överallt och de tycktes rymma både löfte och hot. Vid denna tid framträdde en rad till synes självklara fenomen – individens integritet, den skyddsvärda miljön, kretsloppstänkandet – som produkter av den tidiga digitaliseringen. Att så kunde bli fallet hänger samman med förändringar av ett antal grundläggande kulturtekniker. Genom att studera företeelser som modellering, länkning och återanvändning, visar Kretslopp av data hur dessa tekniker kom att bli avgörande för samhällets förståelse av såväl miljö som befolkning – boken är i så måtto en studie av vår datadrivna världs förhistoria. 

Johan Fredrikzon är idéhistoriker verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Kretslopp av data är hans doktorsavhandling. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Allt sedan filmmediets tidiga år under början av 1900-talet har rörliga bilder använts för olika instrumentella syften av företag, myndigheter och organisationer. Länge var det här en i det närmaste outforskad del av filmhistorien, men på senare år har allt fler forskare börjat intressera sig för det som brukar kallas beställningsfilm. I avhandlingen Film i stadens tjänst: Göteborg 1938–2015 står en specifik form av beställningsfilm i fokus: filmer om Göteborg producerade på beställning av kommunen. I studien analyseras dessa kommunala stadsfilmer som en del av kommunens arbete med propaganda, reklam och information och genom dess långa tidsperspektiv ger avhandlingen en historisk bakgrund till våra dagars stadsmarknadsföring. Ett femtontal filmer kartläggs och analyseras ingående: från Staden vid Göta älv (1938), som framför allt visades som förfilm på biograf, till Hållbar stad öppen för världen (2015), som spreds via kommunens digitala kanaler. Filmerna analyseras i relation till stadens sociala och politiska förändringsprocesser och den svenska välfärdsstatens omvandlingar under den studerade perioden. Med utgångspunkt i arkivmaterial som sällan nyttjats inom filmhistorisk forskning lyfter studien fram en lång rad tidigare okända aspekter av den svenska filmhistorien och beställningsfilms-kulturen. Den ger också ny kunskap om offentligt mediebruk i en lokalt förankrad kontext och visar hur filmmediet använts av kommunen för att påverka olika målgrupper inom och utom staden, samt de föränderliga sätt på vilka bilden av Göteborg och stadens invånare konstruerats.

Erik Florin Persson är filmvetare och verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Film i stadens tjänst: Göteborg 1938–2015 är hans doktorsavhandling. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Postorder ses oftast som ett sätt att handla varor på distans. Men det är också ett medium som förbinder människor över avstånd. För det tidiga 1900- talets svenska landsbygdsbefolkning var postorder lika mycket ett sätt att komma i kontakt med en större värld som ett sätt att göra inköp. Människor svarade på varuannonser, läste postorderkataloger, var försäljningsagenter i sina lokalsamhällen och tog del av landsomfattande reklamturnéer och tävlingar. I boken En förbindelse med en större värld. Postorder i Sverige under tidigt 1900-tal träder den svenska landsbygden fram som en dynamisk plats för det nya industri- och varusamhällets utveckling. Utifrån en analys av det medierade mötet mellan postorderföretaget Åhlén & Holm och dess publik, visar boken att postorderns tidiga historia är en viktig pusselbit för att förstå såväl vardagens livsvillkor och föreställningsvärldar som framväxten av det svenska konsumtionssamhället.

Charlotte Nilsson är mediehistoriker verksam vid Lunds universitet. En förbindelse med en större värld är hennes doktorsavhandling.

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Boken Mediernas historia har nyligen prisats av Svensk bokkonst för sitt stiliga utseende. Syftet med Svensk bokkonst är att stimulera och inspirera till kvalitet inom produktionen av böcker; varje år väljer en jury därför ut 25 böcker som är goda föredömen för branschen. Motiveringen för Mediernas historia – som (liksom de flesta böcker i serien) designats av bokmakare Johan Laserna – lyder: “Det här är en snygg, informationsbärande, välgjord fackbok som visar rutin och yrkesskicklighet. Tilltalande är användningen av svart och blått tryck mot papprets vita färg. Boken utgör ett föredömligt exempel på den goda vardagsboken med välgjord vardagsnära fackbokstypografi. En finurlig detalj är accelerationen som skapas genom användningen av skiftet från enspalt, tvåspalt till trespalt.”

Sedan början av 1900-talet har lyssnande till musik i allt större utsträckning skett genom användning av ljudreproduktionsmedier, medier som förmår återge inspelade ljud på annan tid och plats än de ursprungliga. När ett ljud kan reproduceras kan det också jämföras med ett original, och från slutet av 1920-talet fram till idag har hög kvalitet hos ljudåtergivningen, en hög grad av likhet mellan det återgivna ljudet och originalet, beskrivits med hjälp av uttrycket high fidelity, förkortat hifi.

En trovärdig illusion av musik – skriven av Alf Björnberg, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet – skildrar den svenska hifi-kulturens historia: de föränderliga idéer, värderingar och handlingsmönster som har präglat användningen av ljudåtergivningsapparatur i Sverige sedan introduktionen av elektriska och elektroniska ljudmedier. Genom framför allt tidskrifter och dagspress kartläggs hur experternas rådgivning och reklamens budskap föreskrev lämpliga sätt att använda ljudapparater, men också hur olika användare utformade en delvis avvikande hantering av dessa apparater.

En grundläggande föreställning i hifi-kulturen är den att high fidelity, det återgivna ljudets trohet mot originalet, är något eftersträvansvärt som därmed kan motivera användarna att satsa tid, pengar, arbete och kunskap för att uppnå så stor likhet som möjligt mellan reproducerad och levande musik. Men undersökningen visar också att det har funnits flera andra egenskaper hos reproducerade ljud som har värderats lika högt som, eller högre, än deras likhet med originalljud. Ljudreproduktionsmedier som har formats och använts i syfte att uppnå största möjliga likhet med en extern akustisk verklighet har därmed också använts för att alstra ljud vilka i olika avseenden har bedömts som bättre än denna verklighet.

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: