Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket handlar om hur den svenska skönlitteraturen omformades då rörliga bilder gjorde sitt intåg i vardagen. Under 1930-talet kom filmen att bli det medium alla talade om och som ingen undkom. Det visades film i moderna biografpalats men också i skolor, på arbetsplatser, i det militära, på gatorna och i hemmen. Filmstjärnor bevakades i filmtidskrifter, författare gjorde experimentfilmer, reklamfilmer saluförde produkter och privatpersoner lockades att dokumentera sina liv med smalfilms­kameror. Denna filmens allestädesnärvaro – i studien begreppsliggjord som ett filmnätverk – ledde befolkningen mot ett nytt sätt att se, till gagn för den accelererande konsumtionskulturen såväl som den begynnande välfärds­staten. I litteraturvetaren Johan Klingborgs avhandling analyseras böcker av bland andra Karin Boye, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist. Där träder en omärklig reglering av seendet fram som ett villkor för varseblivningens­ litterära gestaltning. I förlängningen undersöks litte­raturens föränd­rade ställning under trycket från de rörliga bilderna, en fråga med direkt bäring på skriftens och läsningens förutsättningar i den digitala tidsåldern.

Johan Klingborg är litteraturvetare och kritiker – Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket är hans doktorsavhandling. Boken kan fritt laddas ned här: