Pelle Snickars – professor i digitala kulturer vid Lunds universitet – har skrivit en ny bok med titeln, Audiovisuella arkiv: en svensk mediehistoria 1930–1990. Den handlar om hur audiovisuella medier kom att bevaras i Sverige under en sextioårsperiod med fokus på en rad olika modaliteter: film, ljud, eter. Det rör sig om en institutionshistorik med mediala förtecken där fokus ligger på de Filmhistoriska Samlingarna på Tekniska museet och Svenska Filminstitutet, Nationalfonoteket på Kungliga biblioteket, liksom Sveriges Radios många mediearkiv: Grammofonarkivet, Inspelningsarkivet, TV-arkivet. Medieformerna rörde sig inte sällan mellan dessa arkiv, ibland även inom de olika institutionerna. Arkiven samarbetade, men motarbetade varandra lika ofta; understundom gjorde de närmast förbittrat motstånd mot nya sätt att bevara det audiovisuella kulturarvet.

Boken kan fritt laddas ned här:

Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket handlar om hur den svenska skönlitteraturen omformades då rörliga bilder gjorde sitt intåg i vardagen. Under 1930-talet kom filmen att bli det medium alla talade om och som ingen undkom. Det visades film i moderna biografpalats men också i skolor, på arbetsplatser, i det militära, på gatorna och i hemmen. Filmstjärnor bevakades i filmtidskrifter, författare gjorde experimentfilmer, reklamfilmer saluförde produkter och privatpersoner lockades att dokumentera sina liv med smalfilms­kameror. Denna filmens allestädesnärvaro – i studien begreppsliggjord som ett filmnätverk – ledde befolkningen mot ett nytt sätt att se, till gagn för den accelererande konsumtionskulturen såväl som den begynnande välfärds­staten. I litteraturvetaren Johan Klingborgs avhandling analyseras böcker av bland andra Karin Boye, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist. Där träder en omärklig reglering av seendet fram som ett villkor för varseblivningens­ litterära gestaltning. I förlängningen undersöks litte­raturens föränd­rade ställning under trycket från de rörliga bilderna, en fråga med direkt bäring på skriftens och läsningens förutsättningar i den digitala tidsåldern.

Johan Klingborg är litteraturvetare och kritiker – Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket är hans doktorsavhandling. Boken kan fritt laddas ned här:

The idealistic musical work concept is the idea that pieces of music exist beyond space and time. Having emerged in Western art music, this concept has not had an easy time co-existing with musical practices around the world. To show the discrepancies and consistencies of the musical work concept vis-à-vis everyday practice, the book The Movement of a Musical Work. Ernst Krenek’s Opus 20 in the Interwar Years sets out to explore the making of one single musical work and its movement in and with people, objects, time, and space. Set amid 1920s social circles of European­ modern music or New Music, the book focuses entirely on the Third String Quartet, op. 20 by Austrian composer Ernst Krenek. The movement begins with Op. 20’s creation in 1922–1923 in central Europe and ends on the American east coast in 1940. Throughout this period, the book peeks into music organisations and institutions in seven countries, concert life, new and old media, the impact of fascism on New Music, and the German-speaking exile communities in the U.S. in the late 1930s. Op. 20’s movement is the story of how early 20th century people made a music piece into far more than an object of sound by fixing it and claiming it as their own. It is also a depiction of Op. 20’s own agency in defining itself – or refusing to do so. Ultimately, the book raises the question of the relative independence of musical objects in a historical context in which they were regularly defined and categorised. 

Johan Larson Lindal works at Tema Q, an interdisciplinary centre for cultural studies at Linköping University, Department of Culture and Society. The Movement of a Musical Work is his academic dissertation. The book is CC-licensed and can freely be downloaded:

In the new book, Information Flows across the Baltic Sea: Towards a Computational Approach to Media History, Finnish and Swedish historians focus on shared Swedish-language newspaper texts and formats, exploring the mechanisms through which news, announcements, literary texts, advertisements and other contents were copied and reprinted across the Swedish-language press in Sweden, Finland and Swedish America. Today shared media content and virality represent significant phenomena, but they are not as unique to our current society as commonly assumed. More than a century before the internet, information circulated within a network of newspapers that borrowed texts from both nearby and distant sources. From the late eighteenth century to the early twentieth century, newspapers gradually gained greater significance as a technological medium. However, a fundamental yet often overlooked characteristic of these newspapers was their cut-and-paste nature, which facilitated the widespread dissemination of text items in time and space. Employing a computer-assisted methodology to identify chains of text reuse in over 7.5 million newspaper pages derived from 1629 distinct newspaper titles, Information Flows across the Baltic Sea introduces a comprehensive database of reused texts. It examines the types of content that traversed transnationally and those that remained local. By combining a digitally enhanced bird’s-eye view with meticulous close readings, the book widens our understanding of the cultural relations across the Baltic Sea.

År 1944 premiärvisades filmen Rännstensungar. Kritikerna jublade över att det äntligen kom en svensk film med barnen i centrum. Drygt sextio år senare presenterades filmen Förortsungar, där förlagans klasskonflikt förvandlats till en etniskt kodad konflikt. I boken Blågula barn i bild undersöks dessa sextio år av svensk barnfilmshistoria. Barnfilmen befinner sig ständigt i en dialog om Sverige och det svenska, om sin tids frågor och farhågor kring nationen och folket. Barnfilmen formas av och förstärker föreställningar om Sverige, svenskarna och svenskhet. Den ger uttryck för och formar samtidigt svensk nationalism och svenskarnas självbild. Den svenska nationalismen har förändrats från 1940-talet fram till idag, men barnfilmens förhållande till denna föreställningsvärld har varit ett förvånansvärt intakt mönster. I Blågula barn i bild skildras denna utveckling över decennierna, samtidigt som boken fördjupar förståelsen av ett antal centrala verk i den svenska barnfilmshistorien.

Boken är skriven av Anders Åberg, lärare och forskare i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: 

Kodex: Boken i medeltidens Sverige är en handbok byggd på den senaste forskningen och handlar om boken som objekt och som kulturprodukt i en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären. De tjugo specialskrivna texterna rör sig från bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. Boken har tillkommit vid Avdelningen för bokhistoria, Lunds universitet. Författarna är ledande medeltidsforskare från en rad olika verksamhetsfält.

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: