I Respons har mediehistorikern Per Vesterlund skrivit en mycket positiv recension av Johan Klingborg bok Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket. Det är enligt recensenten en uppslagsrik kartläggning av filmmediets inverkan på 1930-talets litteratur – som ger ny innebörd åt kanoniserade författarskap. “Mediehistorisk arkeologi med vida användningsområden” kan läsas på länk.
Under perioden 1965 till 1980 övergick det digitala från att ha varit en angelägenhet för ett fåtal experter till att i allt högre grad genomsyra hela samhället. Samtidigt introducerades cybernetiken som ytterligare utmanade traditionella föreställningar om kropp, identitet och subjektivitet. Genom analyser av såväl science fiction och experimentell prosa som mer traditionella romaner och visuellt och språkligt utforskande poesi, visar Jakob Lien i sin bok Maskintankar hur litteraturen både formade och formades av dessa omständigheter. Långt innan dagens föreställningar om en digital litteratur skriven för och läst på skärm ställde författare och kritiker frågor om människa och maskin, språk och kod, naturligt och artificiellt. Från medieekologiska och mediearkeologiska utgångspunkter tecknar boken en historia som pekar in i och sätter vår samtida belägenhet i perspektiv och visar hur äldre föreställningar kopplade till det digitala fortsätter att informera och påverka dagens litteratur och kultur.
Jakob Lien är litteraturvetare – Maskintankar: Sammankopplingar av människan och det digitala i svensk litteratur 1965–1980 – är hans doktorsavhandling. Boken kan fritt laddas ned här:
Pelle Snickars – professor i digitala kulturer vid Lunds universitet – har skrivit en ny bok med titeln, Audiovisuella arkiv: en svensk mediehistoria 1930–1990. Den handlar om hur audiovisuella medier kom att bevaras i Sverige under en sextioårsperiod med fokus på en rad olika modaliteter: film, ljud, eter. Det rör sig om en institutionshistorik med mediala förtecken där fokus ligger på de Filmhistoriska Samlingarna på Tekniska museet och Svenska Filminstitutet, Nationalfonoteket på Kungliga biblioteket, liksom Sveriges Radios många mediearkiv: Grammofonarkivet, Inspelningsarkivet, TV-arkivet. Medieformerna rörde sig inte sällan mellan dessa arkiv, ibland även inom de olika institutionerna. Arkiven samarbetade, men motarbetade varandra lika ofta; understundom gjorde de närmast förbittrat motstånd mot nya sätt att bevara det audiovisuella kulturarvet.
Boken kan fritt laddas ned här:
Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket handlar om hur den svenska skönlitteraturen omformades då rörliga bilder gjorde sitt intåg i vardagen. Under 1930-talet kom filmen att bli det medium alla talade om och som ingen undkom. Det visades film i moderna biografpalats men också i skolor, på arbetsplatser, i det militära, på gatorna och i hemmen. Filmstjärnor bevakades i filmtidskrifter, författare gjorde experimentfilmer, reklamfilmer saluförde produkter och privatpersoner lockades att dokumentera sina liv med smalfilmskameror. Denna filmens allestädesnärvaro – i studien begreppsliggjord som ett filmnätverk – ledde befolkningen mot ett nytt sätt att se, till gagn för den accelererande konsumtionskulturen såväl som den begynnande välfärdsstaten. I litteraturvetaren Johan Klingborgs avhandling analyseras böcker av bland andra Karin Boye, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist. Där träder en omärklig reglering av seendet fram som ett villkor för varseblivningens litterära gestaltning. I förlängningen undersöks litteraturens förändrade ställning under trycket från de rörliga bilderna, en fråga med direkt bäring på skriftens och läsningens förutsättningar i den digitala tidsåldern.
Johan Klingborg är litteraturvetare och kritiker – Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket är hans doktorsavhandling. Boken kan fritt laddas ned här:
Välkommen till det första i en serie återkommande mediehistoriska symposier arrangerade av föreningen Mediehistoriskt arkiv som i år organiseras av Institutionen för idéhistoria vid Uppsala universitet i samarbete med Centrum för digital humaniora och samhällsvetenskap (CDHU). Temat för årets symposium är Digitaliseringens svarta svanar. Upptäckten av svarta svanar vid européernas ankomst till Australien i slutet av 1600-talet har kommit a användas som en metafor för händelser som tidigare anse s omöjliga a förutse men som i tillbakablick framstår som oundvikliga. Med inspiration i denna metafor inbjuder vi till presentationer och diskussioner som rör aktuella relationer mellan mediehistoria och digitalisering. Call for papers finns här:
The idealistic musical work concept is the idea that pieces of music exist beyond space and time. Having emerged in Western art music, this concept has not had an easy time co-existing with musical practices around the world. To show the discrepancies and consistencies of the musical work concept vis-à-vis everyday practice, the book The Movement of a Musical Work. Ernst Krenek’s Opus 20 in the Interwar Years sets out to explore the making of one single musical work and its movement in and with people, objects, time, and space. Set amid 1920s social circles of European modern music or New Music, the book focuses entirely on the Third String Quartet, op. 20 by Austrian composer Ernst Krenek. The movement begins with Op. 20’s creation in 1922–1923 in central Europe and ends on the American east coast in 1940. Throughout this period, the book peeks into music organisations and institutions in seven countries, concert life, new and old media, the impact of fascism on New Music, and the German-speaking exile communities in the U.S. in the late 1930s. Op. 20’s movement is the story of how early 20th century people made a music piece into far more than an object of sound by fixing it and claiming it as their own. It is also a depiction of Op. 20’s own agency in defining itself – or refusing to do so. Ultimately, the book raises the question of the relative independence of musical objects in a historical context in which they were regularly defined and categorised.
Johan Larson Lindal works at Tema Q, an interdisciplinary centre for cultural studies at Linköping University, Department of Culture and Society. The Movement of a Musical Work is his academic dissertation. The book is CC-licensed and can freely be downloaded:
In the new book, Information Flows across the Baltic Sea: Towards a Computational Approach to Media History, Finnish and Swedish historians focus on shared Swedish-language newspaper texts and formats, exploring the mechanisms through which news, announcements, literary texts, advertisements and other contents were copied and reprinted across the Swedish-language press in Sweden, Finland and Swedish America. Today shared media content and virality represent significant phenomena, but they are not as unique to our current society as commonly assumed. More than a century before the internet, information circulated within a network of newspapers that borrowed texts from both nearby and distant sources. From the late eighteenth century to the early twentieth century, newspapers gradually gained greater significance as a technological medium. However, a fundamental yet often overlooked characteristic of these newspapers was their cut-and-paste nature, which facilitated the widespread dissemination of text items in time and space. Employing a computer-assisted methodology to identify chains of text reuse in over 7.5 million newspaper pages derived from 1629 distinct newspaper titles, Information Flows across the Baltic Sea introduces a comprehensive database of reused texts. It examines the types of content that traversed transnationally and those that remained local. By combining a digitally enhanced bird’s-eye view with meticulous close readings, the book widens our understanding of the cultural relations across the Baltic Sea.
För en tid sedan recenserade Malena Jansson i SvD Anders Åbergs bok Blågula barn i bild. “Trots sina söta skådespelare, sköna naturmiljöer och lyckliga slut är barnfilmen ingen oskuldsfull historia, laddad som den är av värderingar och ideologier. En ny studie granskar hur idén om Sverige som nation skildrats, befästs och förändrats i den svenska barnfilmshistorien.” Recensionen återfinns här.
År 1944 premiärvisades filmen Rännstensungar. Kritikerna jublade över att det äntligen kom en svensk film med barnen i centrum. Drygt sextio år senare presenterades filmen Förortsungar, där förlagans klasskonflikt förvandlats till en etniskt kodad konflikt. I boken Blågula barn i bild undersöks dessa sextio år av svensk barnfilmshistoria. Barnfilmen befinner sig ständigt i en dialog om Sverige och det svenska, om sin tids frågor och farhågor kring nationen och folket. Barnfilmen formas av och förstärker föreställningar om Sverige, svenskarna och svenskhet. Den ger uttryck för och formar samtidigt svensk nationalism och svenskarnas självbild. Den svenska nationalismen har förändrats från 1940-talet fram till idag, men barnfilmens förhållande till denna föreställningsvärld har varit ett förvånansvärt intakt mönster. I Blågula barn i bild skildras denna utveckling över decennierna, samtidigt som boken fördjupar förståelsen av ett antal centrala verk i den svenska barnfilmshistorien.
Boken är skriven av Anders Åberg, lärare och forskare i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar.
Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:
Idag har Alexander Andrée publicerat en recension av boken Kodex i SvD, en understreckare med titeln: På spaning efter en litteraturkanon som flytt. Kodex “undersöker bokens roll i medeltidens Sverige”, heter det i en mycket välvillig recension. “Att bläddra i en medeltida handskrift är att resa till en annan värld – på samma pergamentsida samsas ofta högstämda teologiska traktater med bilder av människoliknande djur sysselsatta med burleska handlingar.” Och vidare: “På drygt 600 sidor samlas under Jonas Nordins säkra redaktörskap på ett flyhänt, överskådligt och lättillgängligt sätt den senaste forskningen om boken som kulturföremål i det medeltida Sverige.”
