Postorder ses oftast som ett sätt att handla varor på distans. Men det är också ett medium som förbinder människor över avstånd. För det tidiga 1900- talets svenska landsbygdsbefolkning var postorder lika mycket ett sätt att komma i kontakt med en större värld som ett sätt att göra inköp. Människor svarade på varuannonser, läste postorderkataloger, var försäljningsagenter i sina lokalsamhällen och tog del av landsomfattande reklamturnéer och tävlingar. I boken En förbindelse med en större värld. Postorder i Sverige under tidigt 1900-tal träder den svenska landsbygden fram som en dynamisk plats för det nya industri- och varusamhällets utveckling. Utifrån en analys av det medierade mötet mellan postorderföretaget Åhlén & Holm och dess publik, visar boken att postorderns tidiga historia är en viktig pusselbit för att förstå såväl vardagens livsvillkor och föreställningsvärldar som framväxten av det svenska konsumtionssamhället.

Charlotte Nilsson är mediehistoriker verksam vid Lunds universitet. En förbindelse med en större värld är hennes doktorsavhandling.

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Boken Mediernas historia har nyligen prisats av Svensk bokkonst för sitt stiliga utseende. Syftet med Svensk bokkonst är att stimulera och inspirera till kvalitet inom produktionen av böcker; varje år väljer en jury därför ut 25 böcker som är goda föredömen för branschen. Motiveringen för Mediernas historia – som (liksom de flesta böcker i serien) designats av bokmakare Johan Laserna – lyder: “Det här är en snygg, informationsbärande, välgjord fackbok som visar rutin och yrkesskicklighet. Tilltalande är användningen av svart och blått tryck mot papprets vita färg. Boken utgör ett föredömligt exempel på den goda vardagsboken med välgjord vardagsnära fackbokstypografi. En finurlig detalj är accelerationen som skapas genom användningen av skiftet från enspalt, tvåspalt till trespalt.”

Sedan början av 1900-talet har lyssnande till musik i allt större utsträckning skett genom användning av ljudreproduktionsmedier, medier som förmår återge inspelade ljud på annan tid och plats än de ursprungliga. När ett ljud kan reproduceras kan det också jämföras med ett original, och från slutet av 1920-talet fram till idag har hög kvalitet hos ljudåtergivningen, en hög grad av likhet mellan det återgivna ljudet och originalet, beskrivits med hjälp av uttrycket high fidelity, förkortat hifi.

En trovärdig illusion av musik – skriven av Alf Björnberg, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet – skildrar den svenska hifi-kulturens historia: de föränderliga idéer, värderingar och handlingsmönster som har präglat användningen av ljudåtergivningsapparatur i Sverige sedan introduktionen av elektriska och elektroniska ljudmedier. Genom framför allt tidskrifter och dagspress kartläggs hur experternas rådgivning och reklamens budskap föreskrev lämpliga sätt att använda ljudapparater, men också hur olika användare utformade en delvis avvikande hantering av dessa apparater.

En grundläggande föreställning i hifi-kulturen är den att high fidelity, det återgivna ljudets trohet mot originalet, är något eftersträvansvärt som därmed kan motivera användarna att satsa tid, pengar, arbete och kunskap för att uppnå så stor likhet som möjligt mellan reproducerad och levande musik. Men undersökningen visar också att det har funnits flera andra egenskaper hos reproducerade ljud som har värderats lika högt som, eller högre, än deras likhet med originalljud. Ljudreproduktionsmedier som har formats och använts i syfte att uppnå största möjliga likhet med en extern akustisk verklighet har därmed också använts för att alstra ljud vilka i olika avseenden har bedömts som bättre än denna verklighet.

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Idag upplever många att medier genomsyrar allt fler delar av vardag och samhälle. Men vår samtid delar denna erfarenhet med människor som levt under tidigare perioder. För att hitta en tid då medier inte satte sin prägel på liv och samhälle måste vi gå mycket långt tillbaka i historien. Mediehistoriska perspektiv kan anläggas på de flesta historiska fenomen. Det förflutna är nämligen endast tillgängligt i medierad form – om det så gäller antikt klotter, runstenar, dammiga arkiv­ dokument, sönderfallande tidningslägg, muntliga berättelser eller förra årets Youtubeklipp. 

I Mediernas historia. Från big bang till big data skildras en mycket lång mediehistoria. Att mäta medievanor genom big data är idag vanligt – men även urknallen big bang är ett medialt fenomen vars kosmiska bakgrundsstrålning inte kan studeras utan att först registreras. Med en disposition i 44 avsnitt betonar boken olika mediekulturers särprägel, samtidigt som den lyfter fram hur ett myller av medier har interagerat – från beständiga lertavlor över predikstolar och tidigmodern visuell kommunikation till strömmande medier. Istället för att framhäva mediehistoriska brott och revolutioner synlig­ gör boken kontinuiteter ifråga om hur medier har etablerats, använts och förändrats fram till vår egen tid. Relationen mellan vår samtids sociala medier och traditionella mass­ medier utgör här endast ett exempel på den komplexa väv av sinsemellan hopflätade kommunikationsformer som historien består av. 

Boken är skriven av Johan Jarlbrink som är docent i mediehistoria och lektor i medie­ och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, Patrik Lundell som är professor i historia vid Örebro universitet, och Pelle Snickars är professor i medie­ och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

I ett samtal mellan Ulrik Volgsten, Alf Björnberg, Patrik Lundell och Tobias Pontara vid Örebro universitet om grammofonens mediehistoria – med anledning av boken Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige – påtalades att grammofonen först under 1920-talet gjorde att musik omvandlades från gemenskap till en privat upplevelse. “Jag blev förvånad av att det tog så lång tid för inspelad musik att bli en del av svenskt vardagsliv”, påtalade bland annat Volgsten. En sammanfattning av samtalet finns här.

Professor Ulrik Volgsten vid Örebro universitet kommer i oktober att presentera den bok han varit redaktör för, Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige. Forskningsantologin är ett resultat av det av Vetenskapsrådet finansierade projektet “Vardagens apparatur: Musikens medialisering, disciplinering och lokalisering i Sverige”. För mer info se länk.

Musiken har genomgått en medialisering utan like de senaste hundra åren. Elektrifiering och digitalisering av musikmedierna har inneburit att musik kan höras så gott som överallt och när som helst. Vid sidan av medialisering introducerar forskningsantologin Musikens medialisering och musikalisering av medier och vardagsliv i Sverige – redigerad av musikvetaren Ulrik Volgsten – begreppet musikalisering. Medan medialisering handlar om mediernas långsiktiga påverkan på vardagspraktiker och kommunikation, handlar musikalisering om förändringar i musikens roll. Förutom att vara en naturlig komponent i allt fler vardagssammanhang bidrar musik i allt högre grad till att strukturera och organisera uppfattningar om, erfarenheter av och förväntningar på den levda verkligheten. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Harry Schein är en person som har fascinerat den svenska offentligheten i decennier. Han var inte bara en omsusad celebritet utan också en av den moderna svenska mediehistoriens mest inflytelserika personer. Hans insats i inrättandet av Svenska Filminstitutet 1963 är väldokumenterad och omskriven, men han hade också en rad andra viktiga uppdrag inom filmbransch, press och etermedier. Dessutom var han en flitig skribent och samhällsdebattör. I boken Ur Harry Scheins arkiv. Nedslag i 1900-talets svenska mediehistoria, skriven av film- och medievetaren Per Vesterlund, framträder i ett antal fall­studier olika dimensioner av Scheins professionella livsbana. Han undersöks som filmkritiker, mediepolitiker och utredare av kommunikationsteknologi. Hans position i samhällsliv och politiska och kultu­rella nätverk är en återkommande referenspunkt. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Propaganda, upplysning, pr och information. Detta är några exempel på efterkrigstidens mångfacetterade kommunikationsbegrepp. Under perioden från andra världskrigets slut till 1980-talet var Sverige en framväxande välfärdsstat, och mediernas möjligheter att fostra, påverka och utbilda diskuterades regelbundet. Men i vilka sammanhang användes dessa begrepp och hur omsattes de i praktiken? I boken Efterkrigstidens samhällkontakter – redigerad och sammanställd av Fredrik Norén och Emil Stjernholm – presenteras tio mediehistoriska texter om olika aktörer i efterkrigstidens Sverige (myndigheter, företag, föreningar) och hur dessa kämpade för att torgföra sina visioner, tankar och idéer. De olika kapitlen visar att metoderna för att föra ut budskapen till allmänheten var sofistikerade och att en uppsjö olika medier togs i bruk – från tändsticksplån till debattpocketböcker. I boken framträder den svenska kommunikationsapparaten som präglad av både decentraliserade och kommersiella drag. Efterkrigstidens samhällskontakter formades på så sätt genom en sammanflätning av privata och offentliga sfärer – vem som var mottagare och vem som var avsändare var ofta långt ifrån självklart.

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: