Den amerikanska filmkulturens växelverkan med pressen diskuteras i en intressant bok. Film- och biografkulturens framväxt och etablering i USA skedde i nära symbios med tidningsjournalistiken och dess förändringar. Periodvis drev tidningarna kampanj mot det nya fenomenet, men allt eftersom biografkulturen och filmerna började få fotfäste i kulturen och stadsbilden så närmar sig de båda genrerna… Läs mer
Om tevefilm i Sverige under de första åren. Två dvd:er ingår med över fem timmar film. Televisionen halverade svensk biopublik i skarven mellan femtio- och sextiotal. Tv innebar en helt ny plattform för produktion, distribution och visning av rörlig bild. Paradoxalt nog gällde det även film. Den så kallade Filmavdelningen inom Radiotjänst inrättades redan 1956… Läs mer
Finns det en rak framstegsberättelse från kilskriften till Apples senaste gränssnitt? Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande… Läs mer
Hur förändras berättandet i ett föränderligt medielandskap? I en tid när medierna konvergerar – konvergerar då även berättandet? Har det framväxande digitala medielandskapet radikalt förändrat förutsättningarna för hur man konstruerar en historia? Artikelförfattarna frågar sig hur berättande sker i olika medier, samt hur medier genom historien fungerat som berättare.
Nedslag i den svenska tevehistorien från 1954: Dokument utifrån, Filmkrönikan, tevetablåernas historia och webbteve. Tevemediet har gjort djupa avtryck i vår vardag och på olika sätt varit en integrerad del av samhällsutvecklingen. Mediet har blivit helt centralt för såväl nationella identiteter som för transnationella kulturutbyten. Men tiderna förändras. Internet har snabbt gjort den klassiska televisionen… Läs mer
Amatörfilm, beställningsfilm och undervisningsfilm speglar 1900-talets välfärdssamhälle. I antologin medverkar ett tjugotal svenska forskare från sju olika ämnen. De har studerat allt från studentikosa Lundafilmer, upptagningar från Hjalmar Brantings begravning och gamla HSB-filmer, till privatfilmer om julen, semesterbilder och amatörpornografi på internet.
Äldre kompositioner av Axel Klinckowström, Wolfgang Amadeus Mozart, Wilhelm Stenhammar, Hans Hildebrand, Andreas Hallén, Harald Wieselgren, Hilding Rosenberg, Svante Arrheinhus, Oscar Benskow, Olof Gylden, Theodor Westrin.
Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fientligt inställd mot modernitetens massmedier – trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är ju tidningsredaktörer − August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör… Läs mer
Här finns några av de allra första svenska grammofonskivorna utgivna på märket Berliner samlade.
Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-talets massmedier – press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholms- utställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter… Läs mer
