Idag upplever många att medier genomsyrar allt fler delar av vardag och samhälle. Men vår samtid delar denna erfarenhet med människor som levt under tidigare perioder. För att hitta en tid då medier inte satte sin prägel på liv och samhälle måste vi gå mycket långt tillbaka i historien. Mediehistoriska perspektiv kan anläggas på de flesta historiska fenomen. Det förflutna är nämligen endast tillgängligt i medierad form – om det så gäller antikt klotter, runstenar, dammiga arkiv­ dokument, sönderfallande tidningslägg, muntliga berättelser eller förra årets Youtubeklipp. 

I Mediernas historia. Från big bang till big data skildras en mycket lång mediehistoria. Att mäta medievanor genom big data är idag vanligt – men även urknallen big bang är ett medialt fenomen vars kosmiska bakgrundsstrålning inte kan studeras utan att först registreras. Med en disposition i 44 avsnitt betonar boken olika mediekulturers särprägel, samtidigt som den lyfter fram hur ett myller av medier har interagerat – från beständiga lertavlor över predikstolar och tidigmodern visuell kommunikation till strömmande medier. Istället för att framhäva mediehistoriska brott och revolutioner synlig­ gör boken kontinuiteter ifråga om hur medier har etablerats, använts och förändrats fram till vår egen tid. Relationen mellan vår samtids sociala medier och traditionella mass­ medier utgör här endast ett exempel på den komplexa väv av sinsemellan hopflätade kommunikationsformer som historien består av. 

Boken är skriven av Johan Jarlbrink som är docent i mediehistoria och lektor i medie­ och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, Patrik Lundell som är professor i historia vid Örebro universitet, och Pelle Snickars är professor i medie­ och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

I ett samtal mellan Ulrik Volgsten, Alf Björnberg, Patrik Lundell och Tobias Pontara vid Örebro universitet om grammofonens mediehistoria – med anledning av boken Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige – påtalades att grammofonen först under 1920-talet gjorde att musik omvandlades från gemenskap till en privat upplevelse. “Jag blev förvånad av att det tog så lång tid för inspelad musik att bli en del av svenskt vardagsliv”, påtalade bland annat Volgsten. En sammanfattning av samtalet finns här.

Professor Ulrik Volgsten vid Örebro universitet kommer i oktober att presentera den bok han varit redaktör för, Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige. Forskningsantologin är ett resultat av det av Vetenskapsrådet finansierade projektet “Vardagens apparatur: Musikens medialisering, disciplinering och lokalisering i Sverige”. För mer info se länk.

Musiken har genomgått en medialisering utan like de senaste hundra åren. Elektrifiering och digitalisering av musikmedierna har inneburit att musik kan höras så gott som överallt och när som helst. Vid sidan av medialisering introducerar forskningsantologin Musikens medialisering och musikalisering av medier och vardagsliv i Sverige – redigerad av musikvetaren Ulrik Volgsten – begreppet musikalisering. Medan medialisering handlar om mediernas långsiktiga påverkan på vardagspraktiker och kommunikation, handlar musikalisering om förändringar i musikens roll. Förutom att vara en naturlig komponent i allt fler vardagssammanhang bidrar musik i allt högre grad till att strukturera och organisera uppfattningar om, erfarenheter av och förväntningar på den levda verkligheten. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Harry Schein är en person som har fascinerat den svenska offentligheten i decennier. Han var inte bara en omsusad celebritet utan också en av den moderna svenska mediehistoriens mest inflytelserika personer. Hans insats i inrättandet av Svenska Filminstitutet 1963 är väldokumenterad och omskriven, men han hade också en rad andra viktiga uppdrag inom filmbransch, press och etermedier. Dessutom var han en flitig skribent och samhällsdebattör. I boken Ur Harry Scheins arkiv. Nedslag i 1900-talets svenska mediehistoria, skriven av film- och medievetaren Per Vesterlund, framträder i ett antal fall­studier olika dimensioner av Scheins professionella livsbana. Han undersöks som filmkritiker, mediepolitiker och utredare av kommunikationsteknologi. Hans position i samhällsliv och politiska och kultu­rella nätverk är en återkommande referenspunkt. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Propaganda, upplysning, pr och information. Detta är några exempel på efterkrigstidens mångfacetterade kommunikationsbegrepp. Under perioden från andra världskrigets slut till 1980-talet var Sverige en framväxande välfärdsstat, och mediernas möjligheter att fostra, påverka och utbilda diskuterades regelbundet. Men i vilka sammanhang användes dessa begrepp och hur omsattes de i praktiken? I boken Efterkrigstidens samhällkontakter – redigerad och sammanställd av Fredrik Norén och Emil Stjernholm – presenteras tio mediehistoriska texter om olika aktörer i efterkrigstidens Sverige (myndigheter, företag, föreningar) och hur dessa kämpade för att torgföra sina visioner, tankar och idéer. De olika kapitlen visar att metoderna för att föra ut budskapen till allmänheten var sofistikerade och att en uppsjö olika medier togs i bruk – från tändsticksplån till debattpocketböcker. I boken framträder den svenska kommunikationsapparaten som präglad av både decentraliserade och kommersiella drag. Efterkrigstidens samhällskontakter formades på så sätt genom en sammanflätning av privata och offentliga sfärer – vem som var mottagare och vem som var avsändare var ofta långt ifrån självklart.

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Modeller är vanliga både på museer och inom universitet. På ett museum är en modell ofta en förminskad version av ett objekt, och inom vetenskapen representerar en modell en uppsättning entiteter med vissa egenskaper. Modeller skapar översikt; de balanserar mellan enkelhet och komplexitet där avvägningar mellan förklarande och förutsägande modeller är av vikt. I den här boken används modellbegreppet i flera betydelser: som fram- ställningssätt, som avbildning, som förenkling och som vetenskaplig metod. Boken utgår från ett forskningsprojekt som på olika sätt digitaliserat tre teknikhistoriska samlingar på Tekniska museet i syfte att undersöka digitaliseringens möjligheter och effekter. Carl Sahlins bergshistoriska samling är museets största enskilda arkiv, årsboken Daedalus var under många år museets främsta publicistiska organ, och Polhems trämodeller i det mekaniska alfabetet är ett av museets äldsta och mest omhuldade objekt. Boken visar att digitalisering av kulturarv inte är någon entydig verksamhet. Genom traditionell digitalisering (Sahlin), massdigitalisering (Daedalus), och 3D-digitalisering (Polhem) kan den digitala teknikens möjligheter användas för att generera ny kunskap om teknik- och industrihistoria. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

Mediehistorikern Johan Jarlbrink, docent i mediehistoria och verksam vid Umeå universitet, har skrivit en ny bok: Informations- och avfallshantering. Mediearkeologiska perspektiv på det långa 1800-talets tidningar. Tidningar har fungerat både som informationsbärare och toalettpapper. Men hur tog papperstidningar en gång form i läsarnas händer, som färskvaror, personliga minnen, omslagspapper och skräp?  Det var denna mångsidighet som gjorde tidningen till en viktig del av människors vardag. Boken studerar vitt skilda mediebruk med samma allvar och följer mediets omvandlingar på ambassader och soptippar, i kök och digitala databaser. Här möter vi hoardern som försöker övertyga om att han sitter på en skatt, höghastighetsläsaren anställd som sökmotor på klippbyrån, personalen på digitaliseringscentrat som slaktar gamla tidningslägg i syfte att bevara dem för framtiden. I centrum står informationshanteringens eviga frågor: Vad är information att bevara och vad är skräp att kasta bort? Hur ska man hitta vad man söker bland allt störande brus?

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här:

För en tid sedan på Uppsala universitet disputerade idéhistorikern Jakob Kihlberg på den mediehistoriska avhandlingen, Gränslösa anspråk. Offentliga möten och skapandet av det internationella 1840-1860. Vid 1800-talets mitt arrangerades i Europa de första ickestatliga kongresserna med inbjudna från olika länder. Sammankomsterna har ofta beskrivits som ett verkligt framsteg i kommunikationernas utveckling: de snabbade upp informationsförmedlingen mellan länder och bidrog till etableringen av transnationella nätverk. I Kihlbergs bok visas hur dessa sammankomster skapades som en ny slags självständiga aktörer, som både företrädde och talade till reformistiska eliter i olika länder. De bidrog därmed även till den senare utbredda föreställningen om det internationella som en egen sfär, bortom det mellanstatliga. Dessa ”gränslösa anspråk” diskuteras i boken med utgångspunkt i mötesserier inriktade på slaveriets avskaffande, fred och sociala reformer.

Boken är CC-licensierad och kan laddas ned här: