För en tid sedan på Uppsala universitet disputerade idéhistorikern Jakob Kihlberg på den mediehistoriska avhandlingen, Gränslösa anspråk. Offentliga möten och skapandet av det internationella 1840-1860. Vid 1800-talets mitt arrangerades i Europa de första ickestatliga kongresserna med inbjudna från olika länder. Sammankomsterna har ofta beskrivits som ett verkligt framsteg i kommunikationernas utveckling: de snabbade upp informationsförmedlingen mellan länder och bidrog till etableringen av transnationella nätverk. I Kihlbergs bok visas hur dessa sammankomster skapades som en ny slags självständiga aktörer, som både företrädde och talade till reformistiska eliter i olika länder. De bidrog därmed även till den senare utbredda föreställningen om det internationella som en egen sfär, bortom det mellanstatliga. Dessa ”gränslösa anspråk” diskuteras i boken med utgångspunkt i mötesserier inriktade på slaveriets avskaffande, fred och sociala reformer.

Boken är CC-licensierad och kan laddas ned här: