Det bedrivs alltför lite mediehistorisk forskning i Sverige. Mediehistoria kan – och bör – skrivas på många olika sätt. En ambition inom den kulturhistoriska medieforskning som presenteras i den kommande boken, Återkopplingar, är att genom ett breddat mediebegrepp och historisk sensibilitet uppdatera mediestudiet. Förnyelsen sker inte sällan i skärningspunkten mellan den ofta teknikdeterministiska mediearkeologin och… Läs mer
Vem är framtidens humanist om empiri är på väg att ersättas av Big Data, och tolkning kompletteras av algoritmer? Som en följd av samhällets digitalisering tycks universitetets traditionstyngda institutioner vara på väg att förändras. Sedan en tid talar man allt oftare om digitala humanistiska laboratorier och om en digital humaniora som är på väg att ta plats invid den gamla. Om universitetet är ett medium byggt på andra medier… Läs mer
Vad är information? Är information detsamma som kunskap? Har värderingen av information förändrats över tid? Är all information viktig? Är all information nyttig? Vem kontrollerar informationen? Skall information kontrolleras Kan information vara fri?
Sedan sekelskiftet 2000 har det talats om en medial vändning inom framför allt humanvetenskaperna. För till exempel litteraturvetenskapens del har det handlat om en fokusförflyttning från estetiken till historiska medieanalyser av sådant som läs- och skrivpraktiker, och motsvarande intresseförskjutningar kan avläsas inom andra discipliner. I en svensk kontext har det rentav hävdats att medie- och… Läs mer
Liksom andra makter har den svenska pressen lagt kraft och pengar på att göra propaganda för sig själv. I den här boken fokuseras de formerande åren från sekelskiftet 1900 till andra världskriget, då institutionen på allvar erövrade sin status och ställning. I centrum står några större publika jippon, framför allt en journalistkongress 1897, ett pressbesök… Läs mer
Bussarnas speciella form av mediematerialitet – deras ”budskap” för att tala med McLuhan – blev tidigt en av utgångspunkterna för författarnas diskussion. Är bussarnas jämförelsevis anspråkslöst vardagliga kostymering en förklaring till att dessa till skillnad mot bilar och tåg har lämnat så få avtryck i tidigare historisk forskning? Hur kan vi kombinera perspektiv från aktuella… Läs mer
Bör filmarkiv främst bevara eller förevisa sina samlingar? Noggrant tillvarata och katalogisera – eller visa och sprida film? Henri Langlois, grundaren av Cinémathèque Française menade att om film aldrig visas, utan endast förvaras i metallburkar, kommer den att sluta som skosmörja. Den digitala utvecklingen förefaller ha givit honom rätt; bred tillgänglighet till filmens historia är… Läs mer
“Från pressarkivet 1800-1899” består av ett brokigt källmaterial som på olika sätt belyser tidningspressen. Här finns tidningstext, men också etiketten till en Publicist-punsch, tidningssidan använd som tapet, romanen med en kort passage om tidningsläsning, riksdagsanförandet om stämpelskatten, tryckeriets varmluftsmaskin, uppslagsordet ”elände” i ett komiskt lexikon liksom ”publicist” i ett seriösare, landshövdingens rapport över allmogens läsvanor… Läs mer
Seen from a contemporary perspective, it is evident that the greatest cultural impact of the U.S. in the fabled American Century was not at the high end of intellectual thought, but at the level of popular culture, the mass media, technology and the spread of the American vernacular in all its semiotic forms. From the first… Läs mer
En bok om fildelningens teknik, politik, juridik och moral. Hur ska vi förhålla oss till vår nya digitala verklighet? Förstår vi kraften i Internet bäst genom en uppsättning av illasinnade repressiva förkortningar (Ipred, FRA, Acta) eller genom en förutsättningslös politisk diskussion kring vilket slags lagstiftning som ska gälla för den digitala domänen? De svenska riksdagspartiernas… Läs mer
