När började Sverige digitaliseras? Och vilka blev följderna? Kretslopp av data handlar om det historiska ögonblick då datorn lämnade laboratoriet. Från att ha varit en angelägenhet för ingenjörer och matematiker, kom ”data” under det svenska 1970-talet att bli ett fenomen som kunde dyka upp i alla möjliga sammanhang – och som också gjorde det. Statstjänstemän upphörde att skriva för att i stället mata in data, forskare övergick från att studera naturens förlopp till att bygga datamodeller av detsamma, medborgare krävde tillgång till sina data med hjälp av kuponger de klippte ur tidningarna. Data fanns överallt och de tycktes rymma både löfte och hot. Vid denna tid framträdde en rad till synes självklara fenomen – individens integritet, den skyddsvärda miljön, kretsloppstänkandet – som produkter av den tidiga digitaliseringen. Att så kunde bli fallet hänger samman med förändringar av ett antal grundläggande kulturtekniker. Genom att studera företeelser som modellering, länkning och återanvändning, visar Kretslopp av data hur dessa tekniker kom att bli avgörande för samhällets förståelse av såväl miljö som befolkning – boken är i så måtto en studie av vår datadrivna världs förhistoria. 

Johan Fredrikzon är idéhistoriker verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Kretslopp av data är hans doktorsavhandling. 

Boken är CC-licensierad och kan fritt laddas ned här: